Djur på Harplingeslätten

Brun långöra (bild från Wikipedia)

Barbastell (bild från Wikipedia) 

Fladdemöss

Fladdermössen tillhör jordens äldsta däggdjur. Nästan en fjärdedel av däggdjursarterna i Sverige är fladdermöss – ser man till hela världen är andelen ännu större – uppkattningsvis upp till en tredjedel. I området runt Skintaby och Harplinge finns minst sju av Sveriges 19 förekommande arter! 

Fladdermöss är de enda däggdjuren som aktivt flyger. De allra flesta är nattaktiva och tyvärr har de oförtjänt dåligt rykte; förr i tiden ansågs de stå i kontakt med mörkrets krafter och bringa bud om död och olycka.  

Numera är vi klokare och att ha dessa djur i sin närhet får sägas vara en förmån!  

Fladdermöss som lever i våra trakter är insektsätare. En enda fladdermus kan äta tusen myggor i timmen – det blir upp till 7000 myggor per natt! Bättre och mer naturlig insektsbekämpning får man leta efter. Vi är många som fascineras av deras flygakrobatik varma sommarkvällar. 

I området runt Skintaby, Steninge kyrkby och Harplinge kan vi under sommaren hitta brunlångöra, dvärgpipistrell, barbastell, nordfladdermus, större brunfladdermus, vattenfladdermus och mustasch- och/eller taigafladdermus. Samtliga fladdermöss är fridlysta och tre av arterna, brunlångöra, barbastell och nordfladdermus är listade som nära hotade i Rödlistan 2025. Vi måste vara rädda om våra flygande vänner – de gör fantastiskt mycket nytta! 


Solöga - vildmarkens visdom

Efter varje djur som vi redovisar här, kommer vi lägga in Carina Solöga Hagman tolkning om vad djuren vill berätta för oss. Hon lyfter fram vildmarkens visdom i sina böcker: "Djurens språk" & "Växterna språk". 

Fladdermus enligt Solöga: "Dina drömmar är dina verktyg, så låt drömmarna visa dig vem du och den väg du önskar vandra. Min gåva till dig är att hämta visdom ur drömmarnas värld". 

Ja fortsätt dröm vackra drömmar om en levande byggd där vi lever i harmoni med naturen och där alla är värdefulla. 


Ladusvala i vår närhet

Ladusvalan (Hirundo rustica) är en vanlig häckfågel i Harplinge med omnejd. Den återvänder till Halland från Afrika under våren för att häcka i öppna jordbrukslandskap, ofta inne i ekonomibyggnader som stallar och lador.

Lätt att känna igen på sin glänsande mörkblå rygg, djupt kluvna stjärt (särskilt hos hanen) och den rödbruna strupen.

Ladusvalan får i regel två kullar per häckningssäsong, men under gynnsamma förhållanden med gott om insekter och bra väder kan den hinna med tre kullar.

Efter att äggen har ruvats i cirka 15 dagar och ungarna har matats i drygt tre veckor, blir de flygfärdiga. Föräldrarna påbörjar sedan snabbt nästa kull.


Solöga - vildmarkens visdom

Efter varje djur som vi redovisar här, kommer vi lägga in Carina Solöga Hagman tolkning om vad djuren vill berätta för oss. Hon lyfter fram vildmarkens visdom i sina böcker: "Djurens språk" & "Växterna språk". 

Ladusvala enligt Solöga: "Låt allt vad du gör stärka din dröm. Min gåva till dig är att få din dröm att växa".

Och vår dröm är att bygga en levande, blomstrande och kärleksfull by, där alla är viktiga och bidrar på sitt unika sätt till helheten. 


Vaktel i vår närhet

Vår minsta hönsfågel och den enda som flyttar, 16–18 centimeter lång, med ett vingspann på 32–35 centimeter, och den väger 70–135 gram

Vaktelparet håller oftast ihop bara under parningsperioden. När hannen funnit sin hona och utfört sitt spel krafsar honan upp en grop i marken, och där lägger hon senare än någon annan svensk häckfågel sina sex till tolv, ibland ännu flera ägg. Full äggkull har påträffats så sent som in i september

Ruvningstiden är normalt 17 dygn, vissa säger 20 till 21 dygn. Hönan ruvar ensam och tar också hand om kycklingarna. Ibland kan dock tuppen hjälpa till men det är mer ovanligt. Efter 19 dagar är ungarna helt flygfärdiga. Födan består av frön, växtdelar, sniglar samt insekter och deras larver.

Ett flertal observationer under sommaren är gjorda på fälten i Harplingebygden.


Solöga - vildmarkens visdom

Efter varje djur som vi redovisar här, kommer vi lägga in Carina Solöga Hagman tolkning om vad djuren vill berätta för oss. Hon lyfter fram vildmarkens visdom i sina böcker: "Djurens språk" & "Växterna språk". 

Vaktel enligt Solöga: "Se positivt i allt som sker. Min gåva till dig är att ha en positiv livssyn. Här gäller det att ändra din livssyn".

Ja det är ett klokt synsätt i denna situation vi nu befinner oss i med solcellsindustrin. Finns det fördelar? Ja, de fördelar vi kan se är att vi bygger en stark och kraftfull by, där vi hjälper och värna om varandra, samt att vi lär känna våra grannar och bybor. Genom våra olikheter blir vi starka och kan stå emot exploatörer. 


Tofsvipa i vår närhet

Tofsvipan är en vadarfågel som tillhör familjen pipare och häckar över stora delar av tempererade Europa och Asien. Merparten är flyttfåglar som övervintrar så långt söderut som norra Afrika, norra Indien, Pakistan och sydöstra Kina. 

Den flyttar främst dagtid och ofta i stora flockar. 

Denna vadare häckar på översvämningsmark, sjönära jordbruksmark och andra fuktiga habitat med låg vegetation. Den lägger vanligtvis fyra ägg i en uppskrapad grop direkt på marken. Ungarna är självständiga nästan direkt efter att de kläcks, även om de övervakas av föräldrarna, och blir flygga efter 35–40 dagar. 

Efter häckningen bildar tofsviporna stora flockar som håller ihop under höst och vinter och uppehåller sig då i liknande livsmiljö som under häckningen, som jordbruksbygd och gyttjestränder. 

Den livnär sig av ryggradslösa djur, som insekter, sniglar och maskar. Tofsvipan har ett mycket stort utbredningsområde och en mycket stor global population som dock minskat så pass kraftigt på kort tid att Internationella naturvårdsunionen kategoriserar arten som nära hotad.

 

Solöga - vildmarkens visdom

Tofsvipa enligt Solöga: "Stora, snabba och omvälvande förändringar är att föredra. Min gåva till dig är tvära kast i tillvaron. Tofsvipan jag mötte gjorde verkligen det den föresatt sig, även om det kunde verka drastiskt för andra". 

Ja vi står inför väldigt stora förändringar i vår värld, vilket är bra, men kan upplevas läskigt. Gamla strukturer behöver rasa för att vi ska kunna bygga upp en mer hållbar värld. En värld som är bra för alla, en win-win-win värld där alla lever i harmoni.  



Brun Kärrhök i vår närhet

Kärrhökar (brun kärrhök, blå kärrhök, ängshök och stäpphök) skiljer sig från de flesta andra rovfåglar genom att ha ganska långa vingar och smala stjärtar.

Namnet stämmer bra på honorna (bild 1). De är typiska med nästan helt brun fjäderdräkt och ett gulaktigt huvud och lite ljusgula partier på vingarnas framkant, men hanarna (bild 2) är inte speciellt bruna. Istället är de karaktäristiskt blå/grå, svarta och bruna. Inga andra kärrhökar liknar de vuxna bruna kärrhökarna. Därför är det smart att lära sig dem först så att du snabbt kan artbestämma de enklaste kandidaterna.

Det är en vanlig rovfågel i Halland och särskilt runt Harplinge och Vapnödalen, där den jagar över åkermarker.

Den är i Sverige fridlyst sedan 1919.

Bild 1 - Brun Kärrhök, hona, foto: Zsombo Károlyi, Bild 2 - Brun kärrhök, hane, foto: Daniel Pettersson



Solöga - vildmarkens visdom

Brun kärrhök enligt Solöga: "Prioritera dig själv. Min gåva till dig är att tänka praktiskt. Vad ger detta dig?". 

Jag ibland behöver vi prioritera oss själva. Som flygvärdinnan säger: Sätt på syremasken på dig själv först innan du hjälper andra. Om vi inte börjar med att ta hand om oss själva först, kommer vi tillslut att bränna ut oss. Därför är vi många som hjälps åt.